Till Syrakusa

2 oktober:

Det blev en sedvanlig soluppgångspromenad för några, 

och sedan gemensam frukost 07.30.

Lika gott som vanligt, och skönt vid bordet på den skuggiga uteplatsen. Sedan ett sista bad i havet, och googling vid poolen. 

Vi har som tågluffare lärt oss att undvika fredagar, söndagar och påskhelgen, men inte att ta Allhelgonadagen på allvar: 10.00 skulle bussen till omvärlden gå, men ingen buss kom. 

I brist på bättre ideer stannade vi dock kvar vid busshållplatsen , och 10.50 dök det faktiskt upp en buss. Härligt!

På grund av förseningen blev det lite förändrade planer, och två timmar extra i Agrigento, innan vi kunde borda tåget norrut över ön. 

När vi kommit till nordkusten bytte vi tåg i Termini Imerese. Bytestiden var dock för kort för att hinna gå och titta på det rosa huset i Husdrömmar Sicilien.

Vädret har fortsatt att vara fint, och resan österut längs kusten var bedårande.

När vi närmade oss Messina påbörjade vi vår jakt på nattens boende. Börje letar, som regel, på hotels.com, och vi andra på booking.com.

Ibland blir det bäst napp på den ena, ibland på den andra. Nu blev det en centralt belägen lägenhet, som också tillät sen incheckning, i Syracusa. 2400 sek för 4 personer i 3 nätter. Det blir billigt att bo tillsammans.

Sista tre timmarna av resan var det mörkt ute, och vi såg inget ut genom fönstret, men halv tio anlände vi i alla fall till Syrakusa, och hittade vår märkliga lägenhet. Så här kommer Berit o Börje nog aldrig sova igen.

3 nov

Heldag i Syrakusa

Vi har ju blivit lite bortskämda med hotellfrukost, men idag gick herrarna ut tidigt och kom tillbaka med frukostmat. Berit hade också gått upp tidigare och hängt tvätten. Ibland är det extra uppskattat att ha tillgång till tvättmaskin!

Även denna dag var sommarljuvlig, och vi gick iväg mot vårt första mål; Sankta Lucia-basilikan. 

I denna kyrka lär relikerna av stadens helgon ha förvarats sedan hennes martyrdöd år 304. Någon tyckte att man skulle ta med henne till Konstantinopel, och då den staden erövrades på 1200-talet tog fransmännen med henne som gåva till Venedig. Där finns relikerna fortfarande. Men det händer att hon lånas ut till Syrakusa ibland. Stackars flicka! Det är tur att hon är död.

Altarmålningen i kyrkan är f ö en bild från Lucias begravning, av Caravaggio. 

Utanför kyrkan fanns ett vackert kapell, men också en marknad. Det är ju alltid fascinerande.

Nästa mål var den moderna katolska kyrkan ”Our Lady of Tears”. Denna 74 meter höga, konformade kyrka syns väl. Vi var lite oense om vad vi tyckte om insidan, men utsidan var häftig.

Sedan gick vi mot den stora arkeologiska parken Neapolis. Den har flera stora avdelningar så det fick bli en rejäl fikastund först. Jakob åt den godaste kaka han någonsin har ätit, och ser det ur som han har något annat i handen än en pistagekaka, så var det inget han åt. 

Arkeologiska parken var fantastisk! Grön och vacker, med både ruiner och konst, grekisk och romersk amfiteater, grottan ”Dionysos öra”, och dessutom gratis den första söndagen i månaden. Vi var alla väldigt förtjusta i parken.

Men sedan var vi trötta! Det fick bli en lugn stund hemma, innan vi gick in i den gamla stadsdelen på ön Ortigia. Solnedgången vid strandpromenaden var vacker, middagen efterlängtad, och dagen avslutades i Domkyrkan, där vi satt med ett bra tag på kvällsmässan. Vackert!