Till Carcassonne

25 april, forts:

Dags att lämna Clermont-Ferrand, staden där påven Urban II proklamerade det första korstågen år 1095, och Michelin-fabriken grundades 1889 . Faktiskt också här som den galliske hövdingen Versingetorix år 52 f.kr. besegrade Caesars trupper, med eller utan trolldryck.

På vår tågkarta var sträckan rakt söderut till Beziers grönmarkerad, vilket betyder att den är extra vacker. Och det var den verkligen.

Utmed floder, och förbi byar av stenhus med bleka tegeltak, som klängde sig fast på sluttningarna.

Genom betesmarker fullproppade av blommande påskliljor.

 Över (och under) höga broar. Inte någon större stad på sex och en halv timme. Lugnt och rymligt på tåget, men skönt att komma fram.

Dags för ett sista tågbyte för en timmes ytterligare resa till Carcasonne, där vi, efter att ha knappat in alla koder rätt, kunde pusta ut. 

26 april Carcassonne

Eftersom vårt boende här i Carcassonne har ett kök gick vi först ut för att köpa varor för en hemmafrukost. Bröd, ost, ägg, mjölk och kaffe. Sedan var vi redo för att ta oss an Carcassonne.

 

.        Trapphuset i vårt boende

Staden är ju mest känd för sin medeltida stadsdel och borg (samt för sällskapsspelet det gett upphov till).

Och borgen var verkligen fantastisk! Med Pyrenéerna på ena sidan, och Centralmassivet på andra var platsen förstås lämplig, men också otroligt vacker. 52 torn lär det finnas och 3 km ringmur. Vi såg det mesta, och avslutade med en vandring på muren. Allt var väldigt snyggt restaurerat, rent och autentiskt. Även om det var en hel del folk så är det förstås en enorm fördel att vara turist i april! 

Spagettilunch och siesta på rummet sedan.

Även den ”nya” staden är ju pittoresk, och innehåller för utom den gamla staden ännu ett världsarv, Canal du Midi.

Redan under 1600-talet band man ihop Medelhavet och Atlanten med denna kanal, och efter lunchen gick vi en bra bit utmed den.

Och vädret bjöd också till, så nu blev det dags för kjol och sandaler. Äntligen!

Trots att kanalen gick i närheten av staden var det väldigt lantligt och vi fick se många växter, som vi inte ens med appars hjälp kunde hitta svenska namn på. För en växtintresserad var det ju jättekul, och vi fick för första gången se ”rund hålrot”, samt flera obekanta nävor och ärtväxter, samt fjäderhyacint och vildkorn.

Näktergalarna i närheten höll konsert. Framåt kvällen tog vi ytterligare en tur mot fortet, för att se den i annat ljus, och köpte sedan libanesisk mat. Vilken härlig sommadag!