Timisoara, och Budapest igen

11 oktober Timisoara

Eftersom vi kom till Timisoara Nord efter midnatt, och med hjälp av koder tog oss in till hotellet, så var allt spännande att se i dagsljus. Vårt hotell, klanderfritt städat och mycket fräscht inne, ligger på en skitig och skräpig gata. De andra husen ser fallfärdiga ut. Och så är det visst mycket i den här staden!

Vi har ägnat oss åt i princip tre saker idag:

Se på gamla, samt renoverade hus, lärt oss mer om revolutionshistorien i Rumänien och promenerat. 

Ganska ofta har vi kombinerat de tre sysselsättningarna.

 Staden är ju helt fantastisk. En gång i tiden måste det ha varit en sådan pärla. Krig och fattigdom har slitit ner allt, och nu först verkar man ha kommit igång med att rusta upp de fina husen. Runt stadens hjärta, de tre torgen, är det full fart på renoveringsarbetet. Det måste ha hänt otroligt mycket de senaste 10 åren, och förhoppningsvis kan man hoppas på en lika stor förändring de tio kommande åren. Men åh, så skräpigt och skitigt det är på sina håll!

Uniriitorget är nog det vackraste torg jag sett ändå!

När vi var i Rumänien för 40 år sedan förstod vi mycket lite. Vi kunde inte köpa något, inte ens vatten, utan fick leva via restauranger. Nu har vi ändå försökt lära oss så mycket som möjligt om revolutionen 1989. Den började i Timisoara. Vi har sett pastor Laszlo Tökes lägenhet, han som vägrade tystas och förflyttas. Det fick folk att samlas i större och större skaror, tills protesterna inte gick att stoppa. Vi har sett revolutionsmuséet, i lokaler som också borde ges mer uppmärksamhet och pengar, och förstått vilka krafter och vilket lidande revolutionen krävde. I museet har man också ett kapell till minne av dem som dog.

Vi har sett operahuset, där den första, fria staden utropades, vilket fick Ceauşescu att vidta åtgärder.  Så småningom ledde detta till full revolution och diktatorparets död. Här är man, med rätta, mycket stolta över Timisoara betydelse.

Oj, vad vi gått! Lokaltrafiken var inte till mycket hjälp, så vi fick gå. Men det var behagligt sommarväder och mycket att titta på så vi är mer än nöjda. 

Vi var tvungna att ge oss in en kvällstur till stadskärnan också.

Och här sitter folk ute och äter, trots att det måste vara ganska dyrt, och trots att det är tisdagskväll. Men har man världens vackraste torg så…

12 oktober, till Budapest

Dags att åka till Väst-Europa, för så känns det när man styr kosan till Budapest. 

Då och då blir man dock påminner om att det är Orban-land man har kommit till, med rasism, nationalism och en revisionistisk historieskrivning. Nu har det visst kommit en lag som förbjuder skolorna att lära ut om de ungerska nazisternas förbrytelser under andra världskriget. 

Innan vi kom in i Ungern fick vi visa passen för sista gången (?).

På stationen Budapest Keleti köpte vi sådana där goda färdiggjorda mackor som vi mindes från för 14 dagar sedan. 

Först tog vi dock ut 10000 florinter ur en automat. Det är inte alls så mycket som man tror, för en metrobiljett kostar 350.

Vårt centralt belägna hotell var svårt att hitta, men fint att komma in i. När man, som Mimmi, blivit uppgraderad till Genius 3-nivå på Booking.com, kan man ibland få en "de luxe"-lägenhet utan att man vet varför. 

På samma hotell bodde Kata och Tommy, som vi nu fick stråla samman med, efter att under tre veckor ha rest åt olika håll. 

Det var mycket att prata om under kvällspromenaden längs Donau, och under middagen, som bestod av gulasch-soppa serverad i en brödbulle.