Santiago de Compostela

7 april: Från porto till Santiago de Compostela. 

Då var det dags att lämna Porto, denna härliga stad. Inte minst kommer man sakna doften av alla apelsinträd som följt oss i hela Portugal. Överallt har man blommande apelsinträd, både i parker och i alléer och nästa var man än går så kommer de underbara dofterna av apelsinblommor.

Vi hade tänkt ta oss uppåt utmed Biscayabukten och denna dag tog vi oss till Santiago de Compostela. Lokaltåg och buss. Det var lite småregnigt då vi kom fram, men Arvid förklarade att vi skulle inte gnälla om det, eftersom det var snöoväder i halva Sverige. Så vi gick ut i alla fall.

Den medeltida staden hade massor av matställen, och vi slog till med en meny.  Först kålsoppa. Sedan tog Jakob en paella, och jag, Mimmi, tog friterad småsquid. Men besvikelsen var stor då min rätt kom in; kokt potatis blandat med stora bitar av kokt bläckfisk! Jag försökte hålla god min och åt lite, men lättnaden var stor då servitrisen kom och bad om ursäkt för att jag fått fel mat. Phu! Det fick bli paella för mig med nu.

Det är ju hit alla vandringsleder kommer, som går under namnet Camino de Compostela. Gick man pilgrimsleden lär man ha kunnat halvera sin tid i skärselden. Vi vet inte hur mycket det hjälper oss att ha gått en mindre del, på sluttampen, men lite umbäranden hade vi ju ändå! Vi kom hem rejält blöta.

På kvällskvisten gick vi ut igen och kunde vara med på en liten del av mässan i katedralen. Jättemycket folk och mycket rökelse. 

Annars börjar vi bli lite trötta på översmyckade katedraler och blev därför glada då vi hittade en kyrka som hittat nya uttryck med moderna installationer.

8 april: Tågresande

Ibland känns det som om vi hade nybörjartur i höstas då vi tågluffade. Den här gången har det varit betydligt tuffare att hitta platser på de tåg vi velat åka med. Tips nummer ett: Undvik helger.

Tips nummer två: Undvik större högtider och lovveckor.

Vi borde alltså förstått att fredagen före påsklovet inte var någon bra dag att ta sig över det, på alla ledder, omfattande landet Spanien. Till slut hade vi i alla fall platser på ett snabbtåg till Madrid, och vidare till Barcelona, fast vi egentligen inte tänkt åka hit. Här får vi nu stanna tills helgen är över. Och värre ställen att bli "strandsatt" på, kan man ju tänka sig. Det billigaste hotellet som booking.com hittade, sedan vi filtrerat bort sovsalar, visade sig vara synnerligen trevligt, och ha utsikt mot La Rambla, som är stadens strög.

Lite om tågresan. Snabbtågen här har en marschfart som ofta ligger på 300 km/tim.

När landskapet är kuperat går rälsen på broar och i tunnlar. En halvtimme innan Madrid tornade snöklädda berg upp sig och kom närmre och närmre.

 Hallandsåsen kan slänga sig i väggen. Tåget kastade sig in i en tunnel och sex minuter och tre mil senare kom vi ut på andra sidan med lock för öronen.

Det karga landskapet är här och var uppodlat och konstbevattnat med enorma anläggningar.

Vi lämnade ett regnigt och stormigt Santiago i morse, och när vi kom fram till Barcelona, var det 24 grader i luften, och vi marscherade genom staden med våra ryggsäckar och njöt av sommarvärmen.

En välsmakande Wok i pappkartong fick avsluta denna dag.