Torsdag 28 oktober, Ljubljana

Dagen började med en underbar frukost i hotellets lilla matsal. De tog till och med upp beställning på ägg. Vi valde stekta. Dom fick en stark sexa.
Jakob rände sedan iväg över halva stan för att köpa en laddarsladd, som han försmädligt glömt på förra hotellet. 
Han hann dock tillbaka till Trippelbron i tid för att tillsammans med Mimmi och 25 andra deltaga i en tvåtimmars Free Walking Tour. 
Mycket kompetent, trevligt och lärorikt. Historia, kultur, arkitektur och mat var några av ämnena som hann avhandlas. Ljubljana är en häftig stad, och man har gjort hela innerstaden bilfri. Man är stolt över sin flod (Ljubljanca), sina broar och sina vackra hus. Och det med rätta!
Vi tog därefter en timmes ryggläge på rummet. Ofta är vi ju i kontakt med våra barn, barnbarn eller föräldrar också, och det är ju fantastiskt vilka möjligheter man har nu för tiden! Det är roligt!

Innan middagen gick vi en sväng till. Marknaden var imponerande! 
Vi spanade också in Ljubljanas eget ”Christiania” men det lär vara sent på kvällen som stället är som ”bäst”. Det orkade vi inte vänta på, så det blev god middag och sen hem till sängen. 
Fast Jakob tog förstås en extra vandring upp till Slottet först.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

På väg mot Sicilien

Bild
Tågluff hösten 2024  22-25 oktober: Söderut  Nu är det dags igen! Vi är på väg! Det känns så kul. Det nya denna gång är att vi är fyra stycken som ger oss iväg. Berit och Börje kommer vara med oss första halvan av vår resa. Och på resan ner till Lund var vi faktiskt fem, för vår Elsa gjorde oss sällskap ned till studiestaden. Bye bye Elsa, bye, bye Lund, bye bye Sverige! Vägen ner genom Danmark och Tyskland  gick bra, även om vi blev försenade. I Hamburg försvann vårt tåg söderut, men vi lyckades ändå komma fram till Bremen på kvällen. Promenad genom den vackra, ganska tomma staden, och en mycket god strut pommes innan vi somnade in alla fyra, i ett gemensamt rum. Frukosten på boendet var riklig och god, så vi försedde oss väl. Sedan blev det en ny tågdag, utan något krångel att tala om. En rejäl fika i München var den enda extravagansen. Och fler försenade tåg, men vi nådde Chur i Schweiz, vårt första delmål, innan det var försent. Också här delade vi rum, en liten campi...
Läs mer

Sista brevet till Sverige

Bild
19 november: Strasbourg.  Har man inget annat spännande för sig en tågluffarmorgon, kan man engagera sig i kampen för att få behålla äggen man stoppat ner i äggkokaren, eller för den delen gissa när dom är klara. Är det inte nog, kan man försöka förklara för en rysk familj att äggen i korgen är råa. Sen kan man checka ut och åka till Strasbourg. Där finns vackra hus vid kanalerna. Där finns mäktig gotik i den oöverblickbart stora katedralen. Och där finns den moderna skapelsen Europaparlamentet. Där var man välkommen ända in kammaren, om man hade passet med sig. Det var en minnesvärd upplevelse.  Sedan blev det långa tågtimmar i rymliga tyska tåg, tills vi vid 22.00 var framme vid vårt favorit-kryp-in Cab20 i Hamburg. 20 november: Hem Inte trodde vi att denna dagen skulle bli så bökig! Vi skulle ju bara glida hem, utan avbrott, från Hamburg.  Men icke! Redan från Hamburg var vi 75 minuter sena, och kylan bet sig fast i kropp...
Läs mer

12-13 april: "Utan tidtabeller i Tyrolen"

Bild
12 april: Merano och Verona Det var en underbart krispig morgon i Innsbruck. Efter ett Saluhallsbesök, och sedan Coffee-to-go och Börek från Seven-eleven, så satt vi strax på lokaltåget till Brennerpasset. Där bytte vi till italienskt tåg, och då ingen av de kommande stationerna inbjöd till dans och sång (🎶the hills are alive, with the sound of music...) stannade vi kvar ombord till slutstationen Merano, (🎶Chess). Fruktträdsblomningen gjorde dalarna vita, och vita var också underbenen som tittade fram då byxholkarna åkte av i värmen. Porchetta skulle man nog inte vilja äta varje dag, men på fredagsmarknaden i staden smakade det utmärkt.  Sedan följde vi panorama-promenaden upp på en höjd i stadens utkant. Det doftade underbart, och vårens skira grönska var redan på väg in i en fylligare fas. Vägen ner använde vi oss av den gamla en-stols-linbanan, som lugnt och fint tog oss tillbaka till stadens mitt.  Utmed floden växte enorma...
Läs mer