Tisdag 26 oktober: Trieste till Bled i Slovenien
26 oktober. Från Trieste till Bled i Slovenien
Hur många hisnande sinnesintryck kan man ta in på en dag? Vi har i alla fall haft många maffiga vyer mest hela dagen.
Först var det frukost med en österrikisk familj. Vi har inte pratat så mycket med andra under resan så det var rätt trevligt. Men att sätta sig på ett tåg och koppla av var ännu trevligare. Vi åkte först med ett ganska snabbt tåg, men efter gränsen till Slovenien fick vi byta till typ rälsbuss.
Sedan hade vi tre timmar då vi följde en flod och en ravin. Det var mängder med små stationer som man inte hört talas om, och vid varje station fanns en stins, med pinne och allt, som vinkade av oss.
Och precis som det var för 40 år sedan, då man tågluffade i Jugoslavien, så odlades det överallt, t.o.m. på stationstomten. Getter och kor och småskaliga odlingar. Några gånger skulle tåget ta sig över till andra sidan av floden på gamla stenbroar, vilket inte direkt var avkopplande.
Bled är ett populärt vandrings- och klättringscentrum, så det är rätt mycket folk här. Bledsjön är inte mycket större än vår lilla Gerdsken, men kanotlandslaget tränar ändå här. Orten och sjön ligger helt omgivna av höga alper, med skogar i alla höstfärger.
I sjön ligger en ö med en kyrka och vid ena kanten av sjön ligger en klippa med en imponerande borg.
Vi promenerade runt en stor del av sjön efter att ha laddad med god middag. I Villa Alpin fanns en bra rum för oss, och efter en kort vila fortsatte vi runt, mot den lilla staden.
Skymningen var tjusig, och Jakob såg den uppifrån borgen. Mimmi, som får vara lite försiktig med sina artrosknän, satt i stadsparken, som utformats av en svensk! För länge sedan alltså. Men sen blev det kvällsmat på Villa Alpin, för ute vill man inte sitta. Idag har vi fått nytta av våra långkallingar!
Kommentarer
Skicka en kommentar