Hamburg-Geneve

15 oktober Hamburg-Genève
Tågresa mest hela dagen. Kulligt landskap med vackra, vita städer instoppade här och där. Det sydtyska landskapet överraskade med omfattande vinodlingar på sluttningarna. Vi kom in i Schweiz, och mobiluppkopplingen upphörde, men det vackra landskapet fortsatte. 
Halv fem kom vi till Genève och gick via Lac Lemans strand till Magnus Ljunggrens och Malins lägenhet. En kvällspromenad hann vi också med innan värdparet (och sonen Sixten) kom hem från sin cognacsfest. 

16 oktober Promenaddag i Geneve. Morgonpromenad utmed strandpromenaden. Rödhuvade dykänder hälsade oss välkomna till Genèvesjön. Nybakade croissanter till frukost. 

Malin och Magnus tog oss med på promenad både i Botaniska trädgården, FN-kvarteren och gamla stan. Solen sken både på alperna och Jurabergen. Hissnande! Det är ju en fantastisk stad, både vad gäller byggnader och liv. Malin jobbar på Unicef, och Magnus skriver ju barnböcker så det fungerar bra, även om de, och Sixten, som går på engelska skolan, var innerligt trötta på covidlivet. Också här börjar det lätta, men munskyddet ska vara på! 
Efter två långa promenader bjöds vi på en underbar ostfondue. Livet är gott!


17 oktober  Chamonix
Utflyktsdag! Vår ciceron Magnus  och vi for iväg med deras bil till Chamonix, som alltså ligger över gränsen till Frankrike. En strålande dag! Sol och klart, med krisp i luften. Efter en timmes bilåkning kom vi fram till alpstaden, där en linbana tog oss upp till ännu högre höjder. Allt är så mäktigt så man nästan inte kan ta in det! 
Från denna höjd kastade sig människor ut med flygskärmar. Spännande!
Vi föredrog dock att vandra en bit. Här och där låg det snöfläckar och glaciären fanns i närheten. Alpkajor följde os en bit. En svindlande vacker vandring!
Efter ca 3 timmar nådde vi vårt mål, och kunde där ta ett hutlöst dyrt tåg neråt. Vi belönade oss med bakverk och kaffe i solen.

Väl hemma bjöd Jakob och jag på middag, med västgötsk svamp. Men innan vi somnade blickade vi bort mot Mont Blanc och tänkte att ”Där har vi varit!”

18 oktober Sista dagen i Genève 
Arbetsdag och skola för Malin och Sixten. Promenad i solen för oss andra. Jakob kör med sandaler och kortbyxor, även om det kändes lite väl hoppfullt på morgonen. Men så småningom blev man lite avundsjuk. Vi gick och tittade på många kvarter och hus och förfasade oss över alla höga priser. Men man är stolt över sin vackra stad här och trottoarerna städas dagligen.
Lunchen, på hamnpiren, var underbar. Vi satt ute och på piren kan man både basta och bada. Dessutom fanns en ekologisk  ”övernattningskula” som man kunde hyra. Med plats för två personer såg den ut som en lite u-båt från någon Jules Vernebok. 
Denna dag blev det kaffe och siesta hemma, innan eftermiddagens promenad tog vid. Jag hade en önskan om att återse det Equmeniska centret, trots att det nu var covidstängt. Men väl där kom vi ändå in, då det var vernissage på en utställning. Det var mycket roligt att se även om en del förändrats på 30 år. 
Malin, som nu slutat jobbet var med och hon hade ju koll på alla FN-byggnader. På torget med ”The broken chair” var det nu Chiledemonslration, men för oss blev det kvällshandling. Eftersom Schweiz inte är med i EU har man ju fortfarande egen valuta, och det går inte att ringa och koppla upp sig som man är van vid, så blev det en del kommunikation med barn och vänner vid deras hemma-wi-fi, innan vi hade avslutningsmiddag med gänget. Risotto. De verkar ha ett bra liv här i Genève

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Resans slut

Bild
1 maj Kanske har vi blivit lite folkskygga, efter en månad på luffen, men morgonens frukost var en mycket märklig upplevelse. Holiday Inn Express hade stor frukostbuffé, men det var så extremt mycket folk, och sån hets och rörelse att vi blev alldeles matta. Men också mätta, förstås.  Inte ens då vi satte oss på tåget norrut hade vi bestämt var vi skulle tillbringa vår sista natt på resan. Hamburg är på ett sätt givet, men vi har ju varit där en hel del, och att komma längre är ju bara positivt. De snabba tågen stannar ju inte på så många ställen, och där finns det inga boenden som passar oss, och vår ekonomi. Och Danmark är alldeles för dyrt!  Flensburg, innan gränsen har vi testat förut, så det var nog vår tanke. Men Elsa i Lund svarade så positivt, då vi kollade läget, så vi bestämde oss för att göra en heldag på tåget, och sova hos henne. Vi hade god tur med alla tåg, och tågbyten, och tänkte att vi skulle få en timmes lunch i Schleswig. Fanns det överhuvud något öppet när...
Läs mer

Mostar

Bild
11 april, Mostar Äntligen lite mer värme! Det blev frukost på vår uteplats. Frukosten avslutades med en kopp bosniskt kaffe, som är som turkiskt, fast här får man en liten söt gelébit i koppen, på en tandpetare, som man häller kaffet på. Gott! Vi hade anmält oss till en guidetur, men eftersom det bara var vi blev den inställd, Istället gick vi upp till ett museum som var en gammal villa, Kaitaz House, från 1500-talet och den ottomanska tiden. Det var bara kvinnornas del som fanns kvar, och vi fick en fin guidning där. Den rike ägaren hade haft fyra fruar samtidigt, och dessa hade sedan tjänare.  Släkten hade sedan bott kvar i huset till 1970-talet. Men då fick de nöja sig med en fru. Sedan gick vi vidare uppåt ett berg, och så fick vi en sån fin vandring, som man längtat efter, i sommarväder. Det var en hel del fina blommor i den ravin vi gick i, och jag såg för första gången ett blommande kvittenträd. Vi hamnade i en serbisk-ortodox kyrka, som häll på att byggas, på ti...
Läs mer

Split

Bild
17 april Att denna dag inte hade något annat än blåst och regn att erbjuda, var vi beredda på. Jakob tog i alla fall en morgontur upp på berget och återupplivade gamla minnen.  Sedan var det dags för en ny Walking Tour, med en guide som lärde oss allt om den gamle Diocletianus, som byggde det stora templet, dvs nästan hela gamla stan, på 200-talet. Och även om vi inte kommer ihåg allt så är det ju fascinerande att det fortfarande är så intakt. Och att folk bor i de gamla murarna och i gränderna ännu! Och det är ju helt obegripligt att det finns saker, till exempel den svarta sfinxen, som är 3500 år gamla, och den bara står där, utan skydd och bevakning! Den snodde den gamla kejsaren från Egypten, för övrigt. Vi blev dock blötare och blötare. Marknadsstånd och uteserveringar stängde. Det var skönt att komma hem efter några timmar. Middag skulle vi dock ha, trots att priserna här får oss att tveka lite. Vi skrattade dock en del, då vi sökte skydd fö...
Läs mer