2Skarrie

Söndag 31 oktober: Berlin till Kiel och Stena-båten. Övergången till vintertid gjorde att vi nästan hängde på låset när frukostbuffén öppnade klockan sju. Några frallor och kaffekoppar senare var vi färdiga att checka ut. Kommunalt till Hauptbahnhof, och upp på första bästa tåg till Hamburg. (Okej. Det fanns ett visst mått av planering.) Hamburg har en underbar station, med lite hemkänsla för en pånyttfödd tågluffare.  Efter lunch på en indisk restaurang (Beef Madras (Nam-nam)) , var det dags för en timmes tågresa till Kiel. Promenad i Kiel i nästan lite vårväder. Nicolai-kyrkan och rådhuset. Check, check!  Reformationsdagen firas den 31 oktober i protestantiska delar av Tyskland. Till och med bordershopperna var stängda. Vilken missräkning! Den som gillar croissanter behöver dock aldrig lida brist. Incheckning på Stenabåten, rymlig hytt, och lite hemlängtan nu när båten stävar norrut.

Fredag 29 oktober: Från Ljubljana till Berlin Denna dag var en tågdag. Först åkte vi genom hisnande alplandskap i Slovenien. Sen åkte vi genom makalösa alplandskap i Österrike.  Så småningom planade de höga bergen ut, och vi kom till Tyskland.  Det är alltid väldigt härligt med tågresorna, men denna dag var det stundvis ganska fullt på tågen, då det var långhelg. Vi fick sitta i olika vagnar, och byta plats ibland, men så småningom kom vi tillsammans igen. Då vi inte följer landskapet och tittar ut, så löser vi korsord, spelar mobilspel och läser. Och en och annan matpaus förstås. Även i Berlin var det ganska fullbokat, men vi tyckte att Generator hotell i I Hamburg varit så bra, så vi tog det i östra Berlin med. Billigt, helt ok, men ocharmigt. Men vi var ändå mycket nöjda med att ha kommit fram! Lördag 30 oktober: Berlindagen  Väckning 8.15. Anständig hotellfrukost 8.30. Ut och iväg 9.00. På stationen köpte vi 24-timmars "åkpass", och...

Dagen började med en underbar frukost i hotellets lilla matsal. De tog till och med upp beställning på ägg. Vi valde stekta. Dom fick en stark sexa. Jakob rände sedan iväg över halva stan för att köpa en laddarsladd, som han försmädligt glömt på förra hotellet.  Han hann dock tillbaka till Trippelbron i tid för att tillsammans med Mimmi och 25 andra deltaga i en tvåtimmars Free Walking Tour.  Mycket kompetent, trevligt och lärorikt. Historia, kultur, arkitektur och mat var några av ämnena som hann avhandlas. Ljubljana är en häftig stad, och man har gjort hela innerstaden bilfri. Man är stolt över sin flod (Ljubljanca), sina broar och sina vackra hus. Och det med rätta! Vi tog därefter en timmes ryggläge på rummet. Ofta är vi ju i kontakt med våra barn, barnbarn eller föräldrar också, och det är ju fantastiskt vilka möjligheter man har nu för tiden! Det är roligt! Innan middagen gick vi en sväng till. Markn...

Klockan var satt på 7.30, men jag vaknade 7.10. Och det var bra för det hade redan börjat ljusna, och jag skulle se soluppgången från Bleds utsiktsberg. Mimmi och hennes knän hade tackat nej till medverkan. Nu får bilderna tala för sig själva. Frukost inköptes i SPAR-butiken och inmundigades på vårt härbärge. Vi checkade sedan ut, utrustade oss för ett par timmars vandring och begav oss mot ån. Vi kom till nästa by och vandrade upp mot ett vattenfall. Det var utan vatten, men vi fick se häftiga klättrare på de branta klippsidorna.  Vi hämtade bagaget på boendet, och tog bussen till Ljubljana. Ett centralt beläget hotell med hög mysfaktor. Här stannar vi två nätter. En kvällspromenad i den vackra staden hann vi också med, innan det var dags för rummet och kortspelet.

26 oktober. Från Trieste till Bled i Slovenien Hur många hisnande sinnesintryck kan man ta in på en dag? Vi har i alla fall haft många maffiga vyer mest hela dagen. Först var det frukost med en österrikisk familj. Vi har inte pratat så mycket med andra under resan så det var rätt trevligt. Men att sätta sig på ett tåg och koppla av var ännu trevligare. Vi åkte först med ett ganska snabbt tåg, men efter gränsen till Slovenien fick vi byta till typ rälsbuss.  Sedan hade vi tre timmar då vi följde en flod och en ravin. Det var mängder med små stationer som man inte hört talas om, och vid varje station fanns en stins, med pinne och allt, som vinkade av oss.  Och precis som det var för 40 år sedan, då man tågluffade i Jugoslavien, så odlades det överallt, t.o.m. på stationstomten. Getter och kor och småskaliga odlingar. Några gånger skulle tåget ta sig över till andra sidan av floden på gamla stenbroar, vilket inte direkt var avkopplande.  B...

Måndag 25 oktober: Trieste Frukost hos vår B&B-värdinna. Sedan var vi ju bara tvungna att testa den läskiga balkongen i vårt rum på femte våningen. Trieste har sitt berömda Bagno Lanterna, så det var väl ett lämpligt ställe att äntligen få till ett medelhavsbad. Tyckte i alla fall Jakob. Badet har en mur mellan herr- och damstranden. Nu var ju J den enda badande över huvudtaget. På bilden ser det faktiskt riktigt skönt ut, men vinden blåste snålt, och att gå upp ur det kalla vattnet på den steniga stranden är också lite av en utmaning.  En Kebablunch senare var vi redo för kyrksightseeing i de gamla kvarteren. Sedan delade vi lite på oss. M gick runt i stan, och J vandrade upp på en höjd.  Vi återförenades för tre timmars siesta innan det var middagsdags på gågatan. Mycket lyckat.

24 oktober Från Florens till Triste, via Venedig Om man vill åka till Venedig, för att se hur hösten dragit in på de folktomma torgen, så ska man inte åka just den dagen det ör Venezia marathon! Det har vi lärt oss nu! Men vi hade ändå fyra fina timmar där.  Vi tog förstås en avslutande capuchino på vårt soltak i Florens först och sedan var vi så nöjda med att ha fått fönsterplats när vi åkte iväg.  På snabbtåget mot Venedig är sittplatsen både dyr och ett måste. Men fönsterplats kunde ju kvittat, för de första 40 min, som det tog att åka till Bologna gick nästan bara i tunnlar. I 250 km/h! Otroligt!  Och hela resan till Venedig tog bara drygt 2 timmar. In med packningen och sedan strosade vi längst med en massa småkanaler och njöt av värme och sol.  Apropå packning så är det fräckaste man kan ha både i Schweiz och Italien just Fjällrävenryggsäckar. Så många, unga som gamla, har Kånken i fina färger. Men våra är hemma, ...