4-6 maj: Serbien

4 maj

Frukost i lägenheten: 3in1-pulverkaffe och bröd med aprikosmarmelad. Dessutom ett glas fanta och en bakelse till mig. (Gissa vem som skriver!)

Lokalbuss till busstationen. Dags för Serbien. Bussen var bekväm, och utsikten var vacker över ett plattare landskap än på länge. Passkontrollerna var någorlunda smidiga, story-tell-boken och korsorden tilltalande, och chips lika gott som vanligt.

Vårt mål för dagen var Nis, som ligger mitt i Balkan. Kolla in skyltarna bara.

Hostelvärden hade vänner i Malmö, så han kunde hälsa oss välkomna på klingande svenska.

Nis är en mycket gammal stad med äkta byggnader och en imponerande ringmur. Man har också ibland lyckats blanda gammalt och nytt på ett spännande sätt.

Strax innanför slottsporten åt vi gulasch, fisksoppa, tomatsallad och foccachia. Underbart!

Mycket i en stad som Nis är ungefär som i Sverige, men en hel grejer skulle man inte se hemma:

* Reklamskylt för skönhetsingrepp med färdiggjorda läppar, och sprutan i högerhanden. 

* Gathundar som sover i en stillastående rulltrappa. 

* Vissa husfasader. 

* Inlagda paprikor till försäljning i gamla PET-flasko på marknaden. 

* Mängder av kasinon och spelhallar. 

Vädret, som under dagen varit ganska regnigt, slog om, och vi kunde vandra "hemåt" i kvällssol.

På tal om hemåt, så är det dit vi är på väg nu. Det känns bra!

5 maj Nis

Vissa boenden är ju bättre än andra, även om man håller sig i budgetklass. Så jag, Mimmi, föredrog att ligga kvar, när Jakob gjorde en tidig morgonpromenad, men också efter frukost, då han tog nästa tur. Ett härligt rum, med wifi är ju alltid intressant. Frukosten på hotel Majesty var dessutom utsökt!

Men denna dag gjorde vi annars en orutinerad miss. Idag inföll den ortodoxa påsken, och trots att vi visste att det var helgdag så trodde vi nog att vi skulle kunna fixa mat, till den långa tågresan vi skulle göra. Men se det gick inte! Det var verkligen stängt överallt! Lite dricka och salta pinnar lyckades vi hitta, och sen hade vi lite annat i väskorna. Chips och jordnötter kompletterade kostcirkeln.

Av påsken såg vi inte så mycket, men att det pågick festligheter i kyrkorna förstod vi. I en kyrka smög vi oss in, och där pågick dop, enligt löpandeband-principen. Utanför kyrkan spelade orkestrar och just när vi kom verkade de olika orkestrarna konkurrera med varandra. Det är alltid härligt att se hur föräldrar är lyckliga och stolta över sina barn!

Annars klev vi alltså in i tågvärlden igen, efter 2 veckor med buss. Det kändes så hemtamt att sätta sig i det fina tåget och kuska fram genom det serbiska landskapet. På de 20 mil vi åkte stannade tåget 56 gånger. Resans höjdpunkt var att jag såg en sommargylling (fågel), vilket tyvärr Jakob missade. I Belgrad bytte vi till ett annat tåg som tog oss till Novi Sad, där vi bokat boende. Och där var McDonald´s öppet! Efter att vi tappat bort varandra ett tag, så hamnade vi båda på vår lägenhets balkong. Kvällen var mörk och tropisk, och vi var mätta.

6 maj

Min (Jakobs) väckarklocka ringde klockan sex för morgonpromenad ner till Donau, denna mäktiga flod. En lång pråm passerade, och ett ännu längre kryssningsfartyg. Jag tog en bro över floden, och en annan tillbaka.

Sen blev det pulverkaffe på balkongen, där det redan blivit varmt. Och så var det dags att ge sig av.

Planen var att ta tåget 6 timmar till den vackra staden Szeged i södra Ungern, där vi skulle övernatta. Strax satt vi istället på en Flixbuss på väg till Budapest, för några tåg gick det inte.

Tur att vi är flexibla. 

Fem timmar och två noggranna passkontroller senare var vi framme i Ungerns huvudstad. Dags för ytterligare en valuta, men äntligen ett land där man kan ringa och surfa som vanligt.

Nu blir vi här två nätter. Och vilket boende vi hittade!