Hemfärd
Morgonen började med en vacker promenad till stationen längs Mosel. Tågrälsen ringlade sig sedan utmed floden och slogs om platsen med vinodlingarna, dom pittoreska byarna och slotten. På vattnet var det pråmarna och kryssningsfartyget som fick turas om i slussarna. Vid Koblenz rinner Mosel in i Rhen, och vi bytte tåg mot Köln. Köln bjöd på märkvärdiga upplevelser. För det första bagageinlämningen: Man stoppade packningen i en lucka. När man stängde den åkte våra väskor ner i underjorden, och vi fick ett magnetkort som, förhoppningsvis, skulle ge oss rätt väskor tillbaka ett par timmar senare. För det andra den fantastiska katedralen, som man, redan inne i stationshuset, kan se torna upp sig. Den var strålande vacker och mäktig som ostkaka, och naturligtvis lite too much, men det är väl också lite det man vill. I slutet av andra världskriget var staden helt sönderbombad, men katedralen stod kvar. Denna dag, alltså ...